Spelberoendebehandling Alfagruppen

Vad är spelberoende?

Spelberoende är ett starkt beroendetillstånd som gör att den drabbade har svart att kontrollera sin lust att spela om pengar. Olika beroendeformer ger samma effekter på hjärnan oavsett om det rör sig om spel, narkotika eller alkohol. När man intar en drog eller utför en handling (spel) aktiveras hjärnans belöningssystem och frigör signalsubstansen dopamin, vilket skapar en känsla av välbefinnande. Vissa väljer att kalla det kick. Dessa positiva minnesbilder etsas fast i storhjärnbarken och minnet av tillfredsställelsen gör att du vill upprepa handlingen igen och igen. Dessa s.k. drog-minnen sitter kvar under lång tid och kan utlösas efter en längre tids avhållsamhet.

Den här belöningseffekten är en del av det primitiva motivationssystemet hos människan. Det har till uppgift att försäkra sig om att viktiga överlevnadsbeteenden uppfattas som belönande.

Desto snabbare belöningen kommer, desto större ar risken för att utveckla beroende. Snabb och direkt respons på en handling gör att man gärna vill upprepa den. Det är alltså ingen slump att spelmaskiner och internetpoker anses vara farliga spel som just nu fostrar många spelberoende.

Det finns vissa gemensamma kännetecken för ett beroende, oavsett om det handlar om substanser t.ex. alkohol, narkotika och läkemedel eller om beteenden som spel om pengar, dataspelande, shopping eller sex.

Exempel på kännetecken

Upptagenhet - En spelberoende är upptagen av att tänka på spel, planera nästa spel och hur han ska skaffa pengar och betala skulder. Denna upptagenhet blir till slut total vilket medför att omvärlden förlorar i betydelse och intresset för att utveckla normala belönande stimuli avtar.

Sinnesförändring - Många missbrukare upplevs av sin omgivning som svåra att få kontakt med, frånvarande och känslokalla. Detta kan vara ett resultat av upptagenheten men också av behovet att stänga skuld- och skamkänslor ute.

Tolerans - Många spelare upplever att de måste öka dosen och spela för allt större summor för att nå den önskade effekten. Han/ hon försöker ta igen förlorade pengar och spelet blir mer chansartat och till slut desperat.

Abstinens - Spelmissbrukare som inte får spela kan uppleva fysiska abstinenssymtom som hjärtklappning, illamående, oro och ångest.

Konflikt - Inom en missbrukare pågår en konflikt som yttrar sig i självförakt och skamkänslor samtidigt som en annan röst håller det borta för att kunna fortsätta missbruket. Denna inre konflikt leder ofta så småningom även till en yttre konflikt med spelarens omgivning som familj, vänner och kollegor.

Återfall – Det är mycket vanligt att den som försöker bryta sitt beroende och sluta med missbruket efter en period av uppehåll tar sig ett återfall.

För en spelberoende leder beteendet för det mesta till negativa konsekvenser som kraschad ekonomi, störda relationer, dålig fysisk och psykisk hälsa och social isolering. Det händer att missbruket driver spelaren till kriminella aktiviteter.

Diagnos

Vad är det som avgör om man skall betraktas som spelberoende eller inte? Problemspelaren själv har ofta en förmåga att förtränga och underskatta sina problem och vägrar in i det längsta att erkänna dem, för sig själv eller för någon annan. Det handlar inte bara om hur mycket pengar man spelar för eller hur mycket tid man ägnar åt spel. Det är en komplex modell som förklarar hur man blir spelberoende och det är stora individuella variationer bland spelberoende.

Det finns ett antal precisa klassificeringsinstrument att använda sig av för att bedöma om en person är spelberoende eller inte. Den vanligaste metoden, som också används inom psykiatrin, är DSM (Diagnostik and Statistical Manual) som i sin senaste reviderade upplaga kallas DSM-5. Det är ett internationellt accepterat diagnosinstrument för att göra en bedömning om spelberoende.

Om man formulerar om de 10 kriterier som används i DSM-5 till ja/ nej frågor ser det ut som följer:

  • Jag tänker ständigt på spel.
  • Jag måste spela med allt högre summor för att uppnå spänningseffekt.
  • Jag har flera gånger misslyckats med att begränsa, kontrollera eller sluta upp med spelandet. Jag känner mig rastlös och irriterad när jag försöker begränsa eller sluta upp med spelandet. Jag spelar för att slippa tänka på mina problem eller för att slippa känna mig nedstämd.
  • Nar jag spelar bort pengar återvänder jag en annan dag för att få revansch.
  • Jag ljuger för mina anhöriga, terapeuter och andra för att dölja vidden av mitt spelande. Jag har begått brott för att finansiera mitt spelande.
  • Jag har äventyrat eller förlorat en personrelation eller karriärmöjlighet p.g.a. mitt spelbeteende.
  • Jag förlitar mig på att andra ska II ordna fram pengar för att lösa ekonomiska problem p.g.a. mitt spelbeteende.

Om du ärligt har svarat JA på minst fem av dessa påståenden så är du sannolikt spelberoende och du behöver någon form av hjälp för att kunna ta dig ur dina problem. Om du ärligt har svarat JA på tre eller fyra påståenden är du sannolikt att betrakta som problemspelare och du bör överväga att begränsa ditt spelande eller sluta helt. Om du inte lyckas på egen hand så bör du söka hjälp.


De olika faserna

Robert Custer har utöver att definiera olika spelartyper även identifierat olika faser på väg in i ett spelberoende:

Den vinnande fasen:

Det känns spännande att spela och man upplever spelet som positivt och du känner stor förväntan och optimism. När du vinner pengar sa upplever du att det beror på din egen skicklighet och förmåga.

Vinsterna gör att du får bekräftelse på att du är på rätt väg. Du får självförtroende och börjar spela för allt större pengar. Spelet tar allt större del av din vardag och livet runt omkring får mindre plats i ditt medvetande.

Den förlorande fasen:

Spelaren börjar förlora pengar men förlusterna förklaras med otur. Det börjar likna en desperat jakt på vinster och spelaren behöver vinna tillbaka pengar han förlorat eller lånat. Spelaren börjar tappa kontrollen och för att undvika konflikter kommer lögnerna allt tätare. Spelaren har fortfarande en naiv föreställning om att kunna vinna tillbaka de förlorade pengarna och ställa allt tillrätta. Spelet börjar blir tvångsmässigt och får nu en ångestdämpande funktion. Spelaren upptäcker att han får abstinenssymtom vid försök att sluta eller begränsa sitt spelande.

Desperationsfasen:

Det börjar gå snabbt utför. Jakten på pengar för att kunna spela tar allt mer tid i anspråk. Situationen framkallar mycket oro och ångest. Insatserna blir högre och högre och spelet är mycket chansartat och desperat. Många gånger "tvingas" spelaren att byta från s.k. skicklighetsspel till renodlade slumpspel i jakten på de stora pengarna. Moraliska spärrar släpper och beroendet driver spelaren till att göra saker som han/ hon aldrig skulle kunna tänka sig att göra förut, gränsen till brottslighet närmar sig. Spelaren tror att enda utvägen är att fortsatta spela med ännu större insatser. Vinster och felaktiga nära-vinst upplevelser håller hoppet vid liv. När detta inte inträffar så är det vanligt att spelaren blir deprimerad och handlar irrationellt. Det mesta fungerar nu dåligt i spelarens liv och det är inte ovanligt med självmordstankar.

Han/ hon börjar bli ifrågasatt av anhöriga och arbetskollegor. Misskött hälsa, sömnsvårigheter och inte sällan en överkonsumtion av alkohol är vanligt. Det går nu snabbt utför och hela tillvaron börjar sakta men säkert rasa samman.

Till att börja med väljer vi att publicera fem frågor ur ett självtest. Desto fler frågor där svaret blir: ibland, ofta eller nästan alltid, desto större är risken för att du befinner dig i ett spelberoende. Det går givetvis inte att sätta någon exakt gräns av typen "du har svarat mycket ofta på fler än tre av frågorna så du är garanterat spelberoende" eller "du har svarat nej eller bara i bland på minst sju av frågorna så du är garanterat inte spelberoende". Istället ska frågorna ses som en utgångspunkt för vidare reflektion kring ens spelande och om man befinner sig i riskzonen.

Hur ofta under de senaste tre månaderna har du...

... spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora?

aldrig ibland ofta mycket ofta

... eller ditt hushåll drabbats av ekonomiska problem på grund av ditt spelande?

aldrig ibland ofta mycket ofta

... behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning?

aldrig ibland ofta mycket ofta

... återvänt någon annan dag för att vinna tillbaka det du förlorat?

aldrig ibland ofta mycket ofta

... lånat pengar eller sålt något, för att ha spelpengar?

aldrig ibland ofta mycket ofta